Sökresultat:
3 Uppsatser om Polymeraskedjereaktion (PCR) - Sida 1 av 1
Utveckling av en PCR metod för identifiering av nyupptäckta mjölksyrabakterier
Flera olika arter av mjölksyrabakterier som ingår i släktena Lactobacillus och Bifidobacterium har hittats hos bin och i deras honung. Idag finns ingen effektiv metod för identifiering av bakterierna. Syftet med detta projekt är att utveckla en metod för snabb identifiering genom att hitta lämpliga primers till olika mjölksyrabakterier och därmed få fram en Polymeraskedjereaktion (PCR) metod. Ribosomal ribonukleinsyra (rRNA) generna eller 16S-23S rRNA intergenic spacer region (ISR) används ofta vid design av primers, som därefter används i PCR för att identifiera olika bakterier. Deoxiribonukleinsyra (DNA) visualiseras i agarosgelen med hjälp av SYBRgreen I som fluorescens på ultraviolett (UV)-ljusbord.
Microarrays som detektionsmetod av bakteriella patogener i livsmedel
Bakteriella patogener i livsmedel är en av de vanligaste orsakerna till sjukdom hos människa
och djur världen över, därför är tillverkning av säkrare livsmedel en viktig uppgift. I dagsläget
används oftast odling på selektiva substrat av bakterier för att påvisa patogener och
tidsåtgången kan vara upp till en vecka. En molekylärbiologisk metod som kan minska
tidsåtgången är microarrays, där detekteras målorganismen på DNA- eller RNA-nivå.
Enkelsträngade oligonukleotider, så kallade sonder, tillverkas dit bakteriegenom, templat,
hybridiseras. Sonderna designas så att de är specifika för de bakterier som ska påvisas och
fästs i mikroformat på en mikromatris tillsammans med upp till tusentals andra sonder.
Templatet som ska hybridiseras till sonden anrikas ofta för att sedan amplifieras via
polymeraskedjereaktion. Templaten färgas in för att en scanner ska kunna avläsa resultaten av
vilka templat som hybridiserats till vilka sonder och därmed påvisa bakteriella patogener.
Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur microarrays kan användas för att detektera
bakteriella patogener i livsmedel och om tidsåtgången kan minskas.
Kattsnuva orsakad av felint herpesvirus typ 1 och felint calicivirus : laboratoriediagnostik, epidemiologi och immunprofylax
De vanligaste orsakerna till kattsnuva är infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). Båda virusen är vanligt förekommande även i den friska populationen och prevalensen är generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lägger sig viruset ofta latent och kan återaktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera år efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom.
Smittspridning för FHV-1 sker främst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt från sjuka djur eller friska smittbärare men kan också smitta via ytor.